336. Utflykt (232 av 365)

På sommaren när vi pysslar med stugan, huset och trädgården blir det ofta en massa som ska till återvinningen. För mig är det alltid en rolig utflykt för det är intressant att se vad folk har lämnat där. Ibland händer det faktiskt att det följer med saker hem, fastän jag vet att man inte får göra det. Det som hamnat i kontainern ska egentligen stanna där. Har man tur så hinner man fråga folk innan de lägger dem i rätt fraktion men har man otur får man smyga lite medan personalen tittar åt ett annat håll. Det gäller att tänka och handla ur ett hållbart perspektiv. Sommarens återvinningsfynd är våra sk. ”sopstolar”. Tre fina, grånade teakstolar,  som fått en plats nere vid vattnet. Man kan sitta på dem och blicka ut över vattnet…..ren kontemplation och värda allt smyg.

sopstolarna

 

353. Väktare (231 av 365)

Har haft lite problem med mina sockerärtor i år. Har haft något djur som ”knipsat” av dem nertill och käkat det godaste. Har fått agera väktare men har tyvärr bara lyckats rädda ärtorna i en pallkrage av tre.  Förstår den som åt av dem…..de är förädiskt goda

ärtskidor

1. Allsång (230 av 365)

…det var alltså den lilla sädesärlan kissen observerade. Sädesärlan satt och höll i allsången för fåglarna. Den har kommit ungefär samma tid varenda dag. Det var nästan så att man hade kunnat ställa klockan efter den lilla sångfågeln.

Sädesärla 1

299. Syskon (224 av 365)

Den som har syskon är rik, även om man inte alltid tycker det i alla lägen. När man har syskon finns alltid någon att vända sig till om det skulle behövas. Min bror och jag har alltid stått varandra nära, på ett eller annat sätt. När någon av oss var sjuk, grät den andra och när vi båda var friska kunde det hända att vi slogs med knytnävarna. Syskonkärlek helt enkelt. Här är två andra syskon som också står varandra nära.

Syskon

 

 

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

Upp ↑