Från Sicilien till Piteå i en Fiat 500
Det kan bara bli bra
Upp och ner för rampen har man åkt många gånger i sitt liv. Kommer ihåg att jag alltid var lite nervös varje gång vi skulle på rampen och på/av färjan. Synd att den är lite oälskad och inte omhändertagen. Den är fin och påminner om en svunnen tid.
Har vi nu tagit en bild på en akterspegling måste vi väl gå förut på båten också 😉
Ett udda litet löv bland sten och sand. Vackert i sin enkelhet.
Hittade en sten med en piercing….typ.
Fundamentet vid färjeläget har varit med så länge jag kan minnas. Platsen är verkligen fin och ger en en massa minnen.
Soluppgångar är en klar favorit hos mig…älskar dem! Här är ännu en snygg novembersoluppgång 🙂
En solklar akterspegling 😀
Under det här året med 365 foton, känns det som att jag tagit vissa framsteg i min fotoutveckling. Det är roligt och fortsättning följer nästa år, för att förhoppningsvis utvecklas ytterligare. Skulle jag inte varit med i utmaningen, skulle fotandet bitvis ligga i träda. 
Längtar verkligen efter sommar och värme….att få sitta förankrad vid bryggan. Ankaret får stå för känslan av längtan.
De här bären finns i min trädgård…jag glömmer alltid vad växten heter och får alltid läsa på lappen närmast rötterna. Kommer inte på nu heller vad den heter men bären är orange och rådjur o fåglar gillar dem. Jag tycker att de ser giftiga ut….kanske för oss människor men inte för djuren. Börjar på k tror jag….ja en kaprifol är det ju! 😀
Från Sicilien till Piteå i en Fiat 500 